Vi går igenom det du behöver veta innan du sätter igång att planera för en dränering, byggmaterial som du behöver och pris för en dränering.

De flesta husägare ställs någon gång inför frågan om det är dags att dränera och fuktskydda huset. Även om det dränerats när huset byggdes kan det behövas en dränering efter ett antal år. Tjälskjutning och sättningar kan ha förändrat markens lutning från huset, men andra faktorer, som byggnation eller anläggningsarbeten i närheten kan också förändra marken så att man måste göra en ny dränering.

Ibland dränerar man för att få en bättre boendemiljö, eller för säkerhets skull. Men, många tvingas dränera för att komma till rätta med fuktproblem i källaren, eller kanske till och med i resten av huset.

Man bör ta reda på vilken typ av mark huset står på för att kunna göra den bästa dräneringen. Är huset byggd på mycket genomsläpplig jord är riskerna för fuktskador mycket liten, men lerjord och annan tung jord, där vattnet endast rinner igenom långsamt medför alltid en risk för fukt. Om man har tänkt sig att utföra dräneringsarbetet själv måste man ta reda på markförhållanden, så som jordens sammansättning, djup och lutning. I vissa fall är det inte rekommenderat att man gör jobbet själv, om man inte har stor kunskap i ämnet då ett fel kan bli väldigt kostsamt. Men, även om man inte gör jobbet själv, kan det vara bra att läsa på och ta reda på hur en dränering bör gå till på just den plats där man bor, för att lättare hitta de rätta hantverkarna för jobbet.

Så här går det till när man dränerar

Man kan säga att dräneringen består av tre delar, som alla har sin funktion. De tre ”ben” som dränering av hus vilar på är ett fuktskydd för betongplattan och källarväggen, dräneringsrör som för undan vatten och grovt grus, eller makadam, som gör att vattnet dunstar och rinner undan från huset snabbt.

Dränering kräver grävarbete och man måste ta med i beräkningen att trädgården kommer att ta skada. Man gräver undan jord och grus, för att frilägga husgrunden, och eventuella källarväggar. De dräneringsrör som ska läggas ut bör ligga under bottenplattans nedre kant, och det får man tänka på när man gräver. Om det är lämpligt att gräva rent runt hela huset på en gång, eller ta en bit i taget beror bland annat på markens beskaffenhet. I vissa fall finns det risk för att huset kan sättas i rörelse om man gräver upp runt hela huset.

När grunden är frilagd rengör man källarväggar och betong och tittar efter så det inte finns några sprickor. Finns det skador åtgärdas dessa innan man fortsätter med fuktskyddet. Sedan isolerar man grunden genom att fästa ett material för fuktisolering. Här kan man till exempel använda platonmatta, eller värmeisolerande dräneringsskivor som är tillverkade av polystyrenplastkulor. När sedan de nya dräneringsrören läggs ner bör man också byta allt gammalt dräneringsmaterial. Grus och makadam som använts bör bytas ut mot nytt. Detta skikt av dräneringsgrus är kapillärbrytande, det vill säga det hindrar grundvattnet från att stiga för högt och har alltså stor betydelse för fuktskyddet. I tunga jordar, som lerjord, kan kapillärkraften få vattnet att stiga mycket, och här är extra viktigt att man bryter denna kraft. Det gör man med ett lager singel och makadam runt röret och för att hindra att jord sipprar in och täpper till rören lägger man en filterduk i botten, innan man fyller igen.

Vad blir kostnaden för att dränera sitt hus?

Hur mycket det kostar att dränera just ditt hus är svårt att ange då det finns många faktorer som avgör hur dyrt det blir, som till exempel hur stort huset är, vilka material man väljer samt hur marken där huset står är beskaffad. Det avgör bland annat om man behöver använda grävmaskiner, hur stor risken är vid grävning med mera. Man brukar som riktlinje ange ett ungefärligt pris på 2500 kr per kvadratmeter vägg som ska dräneras. Man får alltså mäta husets grund runtom, och räkna ut hur stor yta som ska dräneras för att få fram ett cirkapris på kostnaden. Sedan spelar förstås också lokala faktorer in, som på priset för hyra av maskiner, material och eventuell hantverkshjälp. Men, man kan inte räkna med att komma undan med en kostnad under 100 000 kr om man vill dränera om sitt hus.

Kan man göra jobbet själv?

Visst kan man dränera om sitt hus själv, om man skaffar sig de nödvändiga kunskaperna och noga ser till säkerhetsåtgärderna. Det är viktigt att veta att det alltid finns risker med att schakta ur runt ett hus. Varje år inträffar det allvarliga olyckor i samband med dränering där hus börjar röra på sig, eller schaktmassor rasar ned över den som utför arbetet. Därför är det viktigt att man verkligen vet vad man gör, innan man ger sig på detta arbete på egen hand. Dessutom är det ett stort och tungt arbete, som man naturligtvis vill ska bli utfört på rätt sätt och ge bästa möjliga effekt när det är klart. Du bör ta rada på var alla befintliga ledningar finns innan du börjar gräva.

Man använder en rad olika produkter och material när man dränerar och fuktskyddar ett hus och det kan vara bra att känna till vad som finns och hur de fungerar.

Dräneringsduk – denna duk används för att hålla dräneringsrören öppna, så att de kan avleda vattnet på ett optimalt sätt. Utan duken kan jord och annat snabbt täppa till de små dräneringshålen i slangen och hela effekten försvinner direkt.

Isolerande skiva – den isolerande skivan fästs på husgrunden för att skydda mot fukt. Många av de modernare fuktskyddande skivorna har också en värmeisolerande effekt och får med detta alltså två funktioner i ett. Skivorna finns i många olika fabrikat och under olika namn. En isolerskiva har alltså alltid en isolerande effekt, samtidigt som den också dränerar och skyddar mot fukt. Med dessa skivor kan man förbättra boendemiljön i hela huset och man kan också spara på uppvärmningskostnaderna tack vare den värmeisolerande effekten.

Fogband – fogband är en sorts tätningslist som används vid utsatta fogar, utom- och inomhus. De har en expanderande funktion som gör att de sväller, när de kommit på plats, för att ge en fullständig tätning.

Kantlist – kantlisten används som avslutning när man monterat en fuktskyddande matta, eller platta på husgrunden.

Primer – primer stryker man på husgrunden för att få optimalt fäste för en fuktskyddande matta, eller annat dränerande material som ska fästas på grunden.

Skarvband – skarvbandet används till att täta skarvarna när man, exempelvis, monterar en platonmatta som fuktskydd.

Tätningsmassa – denna massa stryker man på husgrunden innan man monterar en fuktskyddande matta. Tätningsmassan ska påföras i minst två lager, och vara riktigt torr innan mattan monteras.

Tätskikt – detta är det skikt som ska hålla husgrunden torr och skyddad, och som tätskikt används bland annat platonmattor eller isolerskivor.

Dräneringsrör – dräneringsrör läggs ner på en nivå som är under bottenplattans nedre kant, för att hindra vatten att gå in i husgrunden. Dessa rör är försedda med mängder av små, små hål, där vattnet sipprar in, för att sedan ledas bort från huset. De flesta dräneringsrör som används idag är tillverkade av plast, men det finns också dräneringsrör i tegel. Tegelrör är tunga, men blir inte sköra av kyla. De fungerar bäst om man lägger rören i korta längder och då använder man tegelrör med styrringar.