Hustak – Material som du behöver till ditt hustak

Denna guide tar dig igenom allt du behöver veta när du ska bygga tak, vare sig det gäller ett helt nytt hustak eller om du ska renovera ett redan befintligt.

Hustak

Att få ett bra tak till sitt hus är mycket viktigt, oavsett om det handlar om ett nybygge eller om renovering av taket på ett äldre hus. Det finns mycket att tänka på, och många val att göra när man planerar sitt takbygge. Du måste hitta ett tak som passar just ditt hus, både när det handlar om materialet till ytskiktet, men också till konstruktionen under.

Att bygga ett tak handlar om så mycket mer än att lägga plåt eller takpannor. Se om ditt hus och se till att få ett så bra tak som möjligt efter de förutsättningar och behov du har. Det finns många faktorer som måste tas med i beräkningarna när du väljer material till ditt tak, som husets form och konstruktion, läge och miljö i övrigt. Planera och förbered så att du har allt material, och alla verktyg på plats när du startar ditt takbygge.

Takpapp – Första lagret som gör det tätt

Ett tak består av flera lager, som alla tillsammans ser till att göra taket tätt, och ger ett bra skydd för ditt hus. För att verkligen få ett tak som skyddar på bästa sätt måste du tänka på varje lager, så att helheten blir den allra bästa. Understa lagret, som fästs på takbrädorna eller skivorna, består av takpapp. Takpapp finns i olika varianter, och om du ska använda underlagspapp eller ytpapp beror både på takets lutning och vilken takbeklädnad du tänkt dig. På vissa typer av tak kan man också använda sig av enbart takpapp som beklädnad. Detta är relativt vanligt på mindre tak, som till garage, uthus och liknande. Takpapp är både ett billigt och lätt material. Det är relativt enkelt att lägga ett papptak, vilket också har bidragit till att göra detta material populärt. Att materialet är billigt, och dessutom lätt att montera är förstås en fördel, eftersom det har en begränsad hållbarhet. Man räknar med att takpappen har ungefär en generations livslängd, men det beror förstås pappens kvalitet och hur den används.

Om du tänker använda takpapp som enda takbeklädnad behöver du lägga pappen i två lager. Först en underlagspapp som du spikar fast i underlaget. Därefter använder du en överpapp, eller en ytpapp som limmas fast. När du ska lägga ett tak med en annan typ av takbeklädnad använder du takpappen som underlagstak. Och för att få ett riktigt tätt tak är naturligtvis beklädnaden viktig, men man kan nog lugnt påstå att underlaget är ännu viktigare. Ingen kedja är starkare än sin svagaste länk, och det gäller att se till att få en så bra grund som möjligt. Underlaget ska hålla lika länge som takbeklädnaden, så det är viktigt att välja bra kvalitet och utföra jobbet på ett korrekt sätt. Underlagspappen ska se till att hålla hela takkonstruktionen och vindsutrymmet där under torrt. Vare sig regn eller smältvatten tar sig in under takbeklädnaden ska underlaget se till att det inte tar sig in i konstruktionen.

Pris för takpapp

Takpapp köps på rulle, och den finns i flera olika varianter. Det finns papp som är självhäftande, så du slipper använda klister, eller tjära. Priserna varierar också efter utformning och kvalitet, men det går att hitta ytpapp från cirka 100 kronor kvadratmetern. Underlagspapp går att hitta ännu billigare.

När du ska välja vilken typ av papp du ska köpa får du bland annat ta hänsyn till takets lutning. Med rätt papp som underlag behöver du heller inte stressa med ytskiktet, eftersom huset kan stå med pappen som enda skyddslager under flera månaders tid utan att du riskerar läckage.

Takläkt – Ett billigt material att fästa takbeklädnaden på

När takpappen är på plast, som underlag för ditt nya tak, är det dags att sätta dit takläkten. Takläkt används främst som underlag om du tänkt använda takpannor som beklädnad. Läkten finns i olika dimensioner, och priserna varierar beroende på läktens dimension. Materialet är oftast gran. Läkt är ett billigt material, och oavsett mått kan du få takläkt för under 10 kr löpmetern.

Ströläkt
Läkten läggs både vertikalt och horisontellt. Den läkt som läggs lodrätt, det vill säga från nock till takfot kallas ströläkt. För ströläkten brukar man oftast rekommendera dimensionen 25 x 38 mm, eller åtminstone inte mindre är 25 x 35 mm. Det bästa är att börja med att spika en ströläkt på varje takstol, och sedan fylla på mellan dessa. Ströläkten bör ligga med ett mellanrum på 600 mm cc (centrum till centrum). Det räcker om du spikar fast ströläkten i var ände till att börja med. Du ska sedan lägga bärläkt, det vill säga horisontell läkt, ovanpå, och kan då spika resten av läkten tillsammans med denna.

Bärläkt
Den horisontella läkten, som gör att det bildas ett rutmönster, kallas alltså bärläkt. Bärläkten är den som takpannorna kommer att vila på, och den bör ha en minsta dimension av 25 x 38 mm. Avståndet, cc, för bärläkten avgörs av vilket beklädnadsmaterial du valt, och också av hur väderutsatt läget är. Eftersom den nedersta raden med takpannor inte kommer att vila på andra pannor måste du tänka på att takfotsläkten, nere vid takfoten, ska vara högre än övrig bärläkt, för att få samma lutning överallt. 20 mm högre än den övriga läkten bör takfotsläkten vara. Det vanligaste sättet att få till denna höjning är att montera takfotsläkten stående på högkant. För denna nedersta läkt väljer du helst ett impregnerat virke, eftersom den är mer väderutsatt än den läkt som helt kommer att försvinna under takbeklädnaden.

När du väljer ut ditt läktvirke är det bra att tänka på att bärläkten ska bära pannorna, och alltså behöver vara stark. Välj läkt med en hel upplagskant, och utan försvagande kvistar. Sortera och ta bara med dig det allra bästa. Om du inte vill skapa en egen mall för hur tätt du ska lägga läkten, finns numera speciella verktyg som underlättar arbetet med att få rätt avstånd. Ett verktyg som kallas läktko ger dig både ett säkert grepp om läkten, rätt avstånd och rätt position innan du spikar. Naturligtvis kan du räkna ut avståndet på traditionellt sätt, men många gillar smarta verktyg som gör det hela lite lättare.

Takpannor eller takplåt

När det gäller själva takbeklädnaden finns det ett mycket stort urval att välja bland. Du kan välja takpannor i tegel eller betong, eller varför inte ett plåttak. Takpannorna finns inte bara i olika material, utan också i en rad olika utföranden. En klassisk tegelpanna blir bara vackrare med åren, men den ger förstås ett mycket tyngre tak än om du väljer plåt. Takpannor av tegel finns bland annat som en- och tvåkupiga. En tvåkupig tegelpanna är en klassisk takbeklädnad som lämpar sig mycket bra om du renoverar ett äldre hus, eller om du bygger ett nytt i klassisk stil. Hustak med beklädnad av takpannor i tegel eller betong är de vanligaste taken i vårt land. Dessa tak har mycket lång hållbarhet, och kan hålla i mer än 100 år. Går någon panna sönder är det också lätt att byta ut, och man behöver inte lägga om hela taket för att enstaka pannor gått sönder.

Lägga taktegel

Men, valet av beklädnad avgörs inte enbart av vad som är vackert. Alla takbeklädnader passar inte för alla typer av tak. Framför allt är det takets lutning som avgör vilken beklädnad som är mest lämplig. Har du ett flackt tak, med liten lutning passar, till exempel, ett plåttak mycket bättre än ett tegeltak.

Plåttak

Även plåttak kan vara snygga

Det är svårt att ange en kostnad för ett tak i ett speciellt material, eftersom det finns oändligt många olika takpannor och plåttak att välja på, och kostnaden avgörs förstås också av takets storlek och utformning. Men generellt kan man säga att ett plåttak ligger på mellan 150 – 200 kr kvadratmetern, ett tak med pannor av betong kostar runt 160 – 210 kr kvadraten och ett tegel av klassiska tegelpannor 200 – 250 kr per kvadratmeter. Det skiljer alltså en del i pris mellan de olika typerna av takbeklädnad, men med tanke på att taket kommer att hålla under många årtionden kan inte dessa prisskillnader avgöra valet.

När vi talar om takpannor är det nog i första hand just tegelpannor och betongpannor de flesta tänker på. Men det finns också takpannor i andra material. Har du ett flackt tak, men ändå vill ha pannor kan du välja pannor i fibercement eller plåt. Fibercementpannor är mycket lika betongpannor om du ser dem lite på håll. De väger betydligt mindre än en panna i betong eller tegel och lämpar sig därför bättre på plattare tak. De är dessutom lätta att kapa, och eftersom antalet skarvar är litet blir taket i stort sett helt tätt om det läggs på rätt sätt.

Snörasskydd – Skyddsanordningen som är given på svenska tak

När du lägger ett nytt tak på ditt hus är det inte bara själva taket och dess täthet att tänka på. För att undvika olyckor är det också viktigt att komplettera med ett snörasskydd, åtminstone om du bor i trakter där det brukar snöa på vintern. Snön hänger ofta kvar ett bra tag på taket, och rasar först när tyngden blir för stor. Detta gör att det är rejäla krafter som frigörs när den väl börjar rasa.

Snörasskydd

Ofta är det ett mildväder som får snön att bli riktigt tung och börja röra på sig, och när mängderna som samlats över takets hela yta ger sig iväg blir det många kilo som kommer ner. Utan snörasskydd riskerar du både personskador av nedfallande snö, men också att saker eller växter som står nära huset trycks sönder av de fallande massorna. Med ett snörasskydd kan du alltså undvika olyckor, och du slipper också extra arbete med att skotta och röja undan stora högar av snö som hamnar fel. I Boverkets Byggregler finns också inskrivet att det ska finnas skyddsanordningar mot fallande snö vid byggnaders entréer, om det finns särskilda risker för personskador. Om huset är högt, och om takets lutning är stor är riskerna för skador större.

3 olika typer av godkända snörasskydd

När det gäller snörasskydd finns det tre olika typer, som alla är godkända av Boverket. Du kan välja mellan profildurk, gallerdurk och räckesrör. Alla tre typerna fungerar lika bra, så här är valet främst en smaksak. Om du bor i ett äldre hus väljer du kanske räcket, eftersom detta stilmässigt passar mycket bra till just äldre hus. Priset på de olika snörasskydden varierar inte så mycket efter modell. Däremot har faktorer som takets lutning och snözon en ganska stor inverkan på priset, eftersom det ställs olika krav på infästningarna vid de olika förutsättningarna. Har du ett ganska flackt tak, en stor takyta och bor i en del av Sverige där det faller stora mängder snö, blir priset högre eftersom din skyddsanordning måste klara större påfrestningar. Materialet i takbeklädnaden kan faktiskt också påverka prisbilden, eftersom det är lättare att fästa skydden i vissa material än andra.

Pris för snörasskydd

Snöräcken och liknande snörasskydd kan du få från runt 2000 kr. Det finns också andra typer av snörasskydd som du enkelt kan montera själv. För en- och tvåkupiga tegelpannor finns en typ av bygel som hindrar snön att rasa, och håller den kvar tills den smälter bort. Dessa skydd monteras på de enskilda pannorna, och kostar inte ens 20 kronor styck. Hur stor kostnaden för ett komplett skydd av denna typ blir, beror helt och hållet på hur stor takyta du har, och hur många skydd som behövs.

Takbrygga – Ta dig fram på hustaket på ett säkert sätt

En takbrygga är en gångbrygga som gör det säkert att röra sig på taket. Som husägare är du skyldig att se till att personer som arbetar på ditt tak kan göra det på ett säkert sätt.

Takbrygga

För de flesta handlar det kanske först och främst om att sotaren ska ha en trygg arbetsmiljö, men det finns också tillfällen då du själv, eller någon du anlitar, måste upp och utföra olika jobb på taket. Kanske byta ut en trasig tegelpanna, eller fixa med snörasskydd. Takbryggan bör vara utformad så att den är säker att gå på även i besvärligare förhållanden och därför är det viktigt att både se till material, utformning, gångyta och sparklist. För full säkerhet är det bra att välja en takbrygga som också är godkänd för infästning av livlina. Många takbryggor går också att komplettera med ett skyddsräcke för ännu högre säkerhet.

Takbryggan monteras så att den ger tillträde till nock och andra serviceställen på taket. Ofta följer fästanordning med, men i vissa fall är denna avsedd för en speciell form av takbeklädnad, och om ditt tak ser annorlunda ut kan du behöva att komplettera med andra fästen.
När du lägger nytt tak på ditt hus, eller kanske till och med bygger nytt hus, är det så många saker att tänka på, och så många val att göra, att skyddsanordningar som takbryggor och snöräcke lätt glöms bort. Men, har du en värmeanläggning som gör att din skorsten måste sotas, kommer du sannolikt snart att få påbackning från sotaren om du inte har en takbrygga. En bra och säker stege för att ta sig upp på taket, en fast stege, eller bärläktsteg, för att ta sig upp till nock, samt en takbrygga för att säkert kunna utföra sitt jobb, är vad sotaren kräver för sin egen säkerhets skull.

Men, som sagt, det kommer under årens lopp inte att bara vara sotaren som behöver ta sig upp på ditt tak. Att vara husägare ställer krav på underhåll och det måste naturligtvis kunna utföras på ett tryggt sätt, även om man måste vistas på taket.

En takbrygga behöver heller inte vara särskilt dyr. En brygga av profildurk, på drygt en meters längd, och med komplett infästning och fotplatta kan du få för cirka 1800 kronor. En bra livförsäkring för en relativt ringa slant, med andra ord.

När du väljer takbrygga bör du se till vilken takbeklädnad ditt hus har, och vilken form av infästning som är avsedd för just ditt tak.

Bärläktsteg – ”Trappan” för sotaren

Bärläktsteg är fastmonterade steg som gör klättringen upp över taket säkrare. Det finns bärläktsteg i olika material och utföranden, anpassade efter olika takbeklädnader. Bärläktstegen fästes, som namnet antyder, om bärläkten. Den hakas över både bärläkt och takpanna och man får då upphöjda steg att kliva på, istället för att försöka klättra direkt på pannorna, vilket givetvis är alldeles livsfarligt eftersom dessa då lätt kan börja glida.

Bärläktsteg

Det är viktigt att du tänker på att bärläkten inte får vara skarvad eller ha försvagande kvistar eller andra defekter där du placerar bärläktstegen. Du måste också vara noggrann med att montera stegen rakt ovanför varandra. De får inte förskjutas i sidled. Den som är mest glad över bärläktssteg är kanske sotaren, men de gånger du själv, eller någon du anlitar, behöver ta sig upp på taket kommer ni snart att upptäcka att dessa steg är ett måste om det inte finns en fast monterad stege på taket.

Stegen finns alltså i olika utföranden, och både takbeklädnad och taklutning avgör vilka steg du ska välja. Om du har ett hus på max 4 meters höjd, och med en taklutning som inte överskrider 45 grader, kan du få ett bärläktssteg av bra kvalitet för cirka 100 kronor. Hur många steg du behöver köpa beror förstås på hur högt taket är. Med dessa steg rätt monterade kan du sedan både bekvämt och säkert ta dig till skorstenen och takbryggan vid behov. Stegen finns i olika material, vanligast är förzinkat stål vilket är ett mycket hållbart material i alla väderförhållanden. De finns också i utföranden för olika dimensioner på bärläkt, olika typer av takpannor samt med olika stegbredd. Stegbredden ligger oftast på 25, 30 eller 40 cm, men det finns också andra alternativ däremellan, och du väljer den stegbredd som lämpar sig bäst för just ditt tak. Bärläktstegen ersätter alltså en fast monterad stege som du annars måste ha på taket.

Det är betydligt enklare att montera bärläktsteg än att montera en fast stege, och de är också lätta att montera bort om du av någon anledning behöver renovera eller lägga om taket. Tänk bara på att de flesta bärläktsteg endast är avsedda för hus som inte är högre än fyra meter, och som inte har ett alltför kraftigt lutande tak. För högre, och brantare tak ställs andra krav, och du får då titta på de lösningar som erbjuds för dessa typer av hus. Med ett brant sluttande tak är förmodligen en fast monterad stege det bästa alternativet.

Hängrännor och stuprör – För regniga dagar

När du har kommit så långt att taket har fått sin beklädnad på plats och alla säkerhetsanordningar monterade är det dags att tänka på framtiden. Även om solen skiner idag, kommer det att komma både regniga och snöiga dagar. Taket ska fungera under många år, och för att det ska skydda huset på ett optimalt sätt måste du se till att inget vatten hamnar på fel ställe. Alla tak behöver avvattning.
För att leda bort vatten behöver du hängrännor och stuprör.

Hängrännor och Stuprör

Både hängrännor och stuprör finns i olika utföranden och olika dimensioner. Material, färg och form väljer du efter eget tycke och smak, så att du får ett avvattningssystem som smälter ihop med resten av huset. Vilken dimension du behöver på rören avgörs av hur stor takytan är. Generellt brukar man säga att ett tak som inte är större än 50 kvadratmeter klarar sig med 100 mm hängrännor och rör med en dimension på 75 mm, medan större tak kräver 125 mm rännor och rör på 90 mm.

Vanligtvis hänger man ett stuprör i varje hörn, men även här är det husets storlek som bestämmer hur du ska göra. Det finns en tumregel som säger att ett stuprör klarar en rännlängd på upp till 10 meter. Om huset har ett valmat tak behövs alltid två stuprör per långsida och en hängränna som är 125 mm bred. Om huset är byggt i vinkel placeras stuprören i anslutning till de fyra gavelhörnen, och man sätter också ett rör på långsidan vid husets yttre hörn.

För att få ett tätt och fungerande avvattningssystem är det inte bara hängrännor och stuprör du ska köpa. Du måste också komplettera med ändstycken för rännorna och rörvinklar, mellanstycken och rörsvep, för att kunna montera ihop rännor och rör. De flesta vet att man kan få hängrännor och stuprör i vitt eller svart, och det är vanligt att man kanske målar sina rör om man vill anpassa dem till husets fasad. Men, idag kan du faktiskt köpa färdiga rör och rännor i en rad olika färger. Det finns allt från kopparmetallic och mörkröd till barrgrön och silver.

Pris för stuprör och hängrännor

Priset på hängrännor varierar beroende på utformning och material, men du kan få vanliga hängrännor för runt 50 kr metern.

För stuprör får du betala från 60 kr metern. Kom också ihåg att köpa rännkrokar för att fästa upp rännorna med, och eventuellt skarvkrokar om du behöver skarva någon av rännorna. Hängrännor köps i fasta längder, och därför kan det krävas att du skarvar rännan om väggen är lång.

Plåtlister och beslag

Sista momentet för att få ett tak som inte släpper igenom vatten och som ger ditt hus det bästa skydd, är att montera plåtlister och beslag. Längst ned på taket, vid hängrännan, ska det sitta en fotplåt. Detta är ett plåtbeslag som är bockat ner i hängrännan. Denna plåt förhindrar att vattnet rinner bakom hängrännan vid kraftiga regn.

Plåtlister och Plåtbeslag

Om hängrännan är full av skräp kan också vattnet studsa upp ur rännan och rinna bakom, om det inte finns en fotplåt monterad. Detta vatten kan skada både takfoten och husets fasad, och fotplåten är därför ett mycket viktigt beslag. Tyvärr är det trots det många som inte har en sådan plåt monterad. Du köper fotplåten i 2 meterslängder, och den kostar runt 85 kr löpmetern.

Ett annat viktigt beslag är vindskivebeslaget. Om du köper beslag i stålplåt garanteras du en lång livslängd. Som namnet antyder monteras vindskivebeslaget, eller vindskiveplåten som den också kallas, på vindskivan för att skydda denna. Beslagen finns i olika utformningar för att passa till olika typer av tak. Plåten skruvas fast ovanifrån på husets vindskivor, och har som uppgift att täcka den skarv som uppstår mellan taket och vindskivan. Vindskiveplåt säljs i längder på två meter, och kostar från cirka 90 kronor metern.

För släta tak använder du istället ett vattbrädesbeslag till vindskivan. Detta beslag används när vindskivan ligger i nivå med taket. Priset ligger från cirka 80 kronor metern, och även detta beslag säljs i längder på två meter.

Behöver du en anslutning mellan en sidovägg och ett nedliggande tak, till exempel ett terasstak mot en husgavel, ska du använda en så kallad ståndplåt, eller ståndskiva. Säljs i längder på två meter, och kostar från 135 kr metern.

På vinkelhus blir takkonstruktionen lite speciell, och här behövs en ränndalsplåt för att leda bort det vatten som kan samlas i rännan som bildas i vinkeln. En ränndalsplåt kan också användas vid takutbyggnader, som till exempel takkupor, samt där två tak möts. Ränndalsplåtens uppgift är förstås att täcka skarvar, och att leda vattnet vidare till en hängränna och ett stuprör. Ränndalsplåt säljs i längder på två meter, och du kan hitta dessa plåtar från cirka 240 kronor per meter.

Precis som när det gäller hängrännor och stuprör finns också alla de olika plåtlisterna och beslagen i en mängd olika färger, så att du enkelt kan hitta en som passar perfekt till fasade på ditt hus. Utbudet av färger är enormt, och ser olika ut hos olika tillverkare. Den färg du inte hittar hos den ena tillverkaren hittar du säkert hos någon annan.

Bildguide för byte av Hustak

Bildguide hustak

1. Ta bort gammalt tegel, alternativt det gamla plåttaket

2. Använd kofot för att bryta bort läkten

3. Rulla ut den nya takpappen

4. Spika fast ströläkten

5. Spika fast bärläkten i ströläkten

6. Lägg på den nya takbeklädnaden, takpannor eller takplåt

7. Montera fast plåtlister och plåtbeslag

Dela detta:

Relaterade inlägg

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>